Oops, som det kan gå.

Ja så här kan det bli. Nu har alla mina tre vinbergssnäckor lagt ägg. Om nu min livscykel stämmer att snäckorna lägger ungefär 40 ägg så har jag här cirka 120 ägg som inom kort kommer kläckas. Jag funderar nu på hur detta ska gå till då terrariet inte är så stort och om jag kanske ska släppa ut de tre vuxna snäckorna och vänta in kläckningen av äggen för att de inte ska bli uppätna av sina föräldrar.

Vinbergssnäckorna

Som jag skrev i föregående inlägg så fick jag besök detta var troligen en trädgårdssnäcka som kommit in med de maskrosblad jag plockat. Denna trädgårdssnäcka har jag inte sett till sen dess och troligen så har vinbergssnäckorna ätit upp den. Jag har försökt och söka mig fram i fall de skulle äta andra snäckor men jag ingen information om att så skulle vara fallet men de äter ju upp sina ägg. Men putsväck är minisnäckan i alla fall efter flera försök av letning.
Men i går när jag tittade ner för att leta efter mini (som mina barn döpt den lilla till) och vända runt på terrariet så fick jag äntligen se att där låg det ägg. De är faktiskt rätt stora och många och undrar hur denna snäcka klarat av att ha alla dessa inuti sig. Men det är bara en hög med ägg, då när jag skrev min livscykel om vinbergssnäckan så hittade jag information att det bör vara så att de som parat sig ska lägga ägg samtidigt efter 30 dagar men inte här och äggen kom först efter 37 dagar efter att jag dokumenterat att de parade sig första gången. I nästa steg av livscykeln så ska äggen kläckas efter cirka 25 dagar vilket är den 3 juni, vilket är 2 dagar innan kursens slut så vi får bara hoppas att det inte tar längre tid en så. Über kass bild men fick ta den underifrån då jag inte ville gräva i jorden då det är så sköra.

Vinbergsnäckorna

Idag när jag vaknade och tittade till mina fin snäckor så såg jag denna.

Den är inte större än ett majskorn. Jag har inte heller sett några ägg i mitt hem för snäckorna men har inte heller vågat kolla för noga då äggen är mycket sköra. Jag har också kunnat läsa mig till att det är olika tid på äggkläckning, det beror på hur länge snäckorna bär på äggen. Ju längre de bär på sina ägg desto kortare tid tar det för kläckningen. Men denna lilla snäcka kan även ha kommit in med maskros bladen jag var ute och plockade den 2 maj och la ner. Det ska bli så spännande och se om det dyker upp fler eller om detta är någon som har flyttat med in med maskrosbladen. Det vita vi ser i bild är sepiaskal (bläckfisk skelett) som är rikt på kalk som snäckorna gillar mycket. 

Uttröttning av luktsinnet

Jag tog hjälp av min lillasyster då vi båda skulle testa och se om det gick att trötta ut sitt luktsinne.

Vi använde oss av en burk med kanel en burk med vaniljsocker och en burk med blandning av kanel och vaniljsocker.

Jag bad min syster först lukta på burken med kanel länge sedan lukta på blandningen och när hon luktade på blandningen så kände hon ingen lukt alls. När jag testade det så hände samma sak och jag kände ingen lukt alls när jag luktade på blandningen efteråt. Anledningen till att det hände tror jag är för att när luktsinnet utsätts för samma lukt en längre tid kommer det efter en stund tröttas ut och till slut känner man inte av den lukten mer. Det kan jag känna igen när man tex har varit i ett rum eller känner en speciell doft under en längre tid så vänjer man sig med den doften så att man själv inte känner av det längre. 

Uppdatering!

Frågor som ska förklara händelseförloppet från dag ett till dag sjutton.

Vad behöver växten för att leva?

Varför har detta inte tagit slut?

Tror ni burken har blivit tyngre sedan kursstarten?

Dag ett

Kan växten bli hur stor som helst? 

Växter behöver olika element för att kunna leva, speciellt i en sluten burk! Växter behöver koldioxid, solenergi, och vatten för att kunna leva. Solenergi kommer från solens strålar. Koldioxid är en gasform som innehåller bl.a. kolatomer, produceras av mikroorganismer (bakterier) som finns i jorden. Till skillnad från koldioxid så nyproduceras inte vatten, utan de befinner sig i ett eget kretslopp. Vattnet tillkom i burken dels via den fuktiga jorden, men även via växterna. Växternas rötter suger upp vattnet från jorden, som ”cirkulerar” i växten tills den avdunstar, varav vattenångan (mhp av värme av solstrålarna) stiger upp mot burkens insida som medför att vattnet kondenseras. Vattendropparna blir till slut så pass tunga att de faller sedan ned till jorden som tas upp via rötterna, och så fortsätter vattnets kretslopp.                                                                                                                                                                                                                                 

Dag sjutton

Dag sjutton

Med hjälp av växternas klorofyll (bladgrönt), suger de upp vatten, ljusenergi och koldioxid som sedan omvandlas till kemisk energi, dvs kolhydrater, socker (glukos) och syre, som får växterna att växa. Reaktion som har beskrivits kallas även för fotosyntes. 
Växterna tillväxt begränsas förmodligen av glasburkens väggar, dock framkommer det en viss osäkerhet om växterna klarar av att bryta sig igenom locket som består av plastfolie.



Denna process är en cirkulation, då atomerna och molekylerna försvinner inte utan de omvandlas och omfördelas, vilket sker med hjälp utav nedbrytningsprocessen. Med detta i åtanken är burken förmodligen samma i vikt, dvs massa som den var vid dag ett.

Samverkan mellan smak och luktsinne

Samverkan mellan smak och luktsinne

Jag lät min nioåriga son agera som min testperson i ett experiment där han fick smaka på sex olika livsmedel utan att se och hålla för näsa. De livsmedel han fick smaka på var: Potatis, morot, sötpotatis, grönt äpple, gurka och mango. I den ordningen fick han smaka och därefter gissa på vad det var han fick i sin mun. Med vår näsa registreras doften av det vi äter om vi tar bort doften från det vi äter genom att hålla för näsa kan munnen endast registrera fem smaker så som sött, salt, beskt, surt och umami. Min son gissade på att potatisen var en morot, men när moroten kom så var även detta en morot så även sötpotatisen gissade han på morot. På de resterande gissade han rätt. Han blev väldigt förvånad själv över att alla de första smakade ungefär den samma.

Hur dricker en tulpan?

I förskolan kan vi mycket väl få frågan hur växter dricker vatten. I stället för att berätta så skulle vi kunna gå ut och leta efter olika sorters växter och se ifall alla dricker på samma sätt.

Skulle en växt överleva ifall vi kontinuerligt vattnar växten som ligger på et fat med en blomspruta?

Om vi sätter en växt upp och ner, klara den sig då?

Vad händer om vi blandar i karamellfärg?

Senare undersöka och fundera på vad som händer när växten får färgat vatten, kan vi se hur vattnet rör sig i blomman? Varför följer inte färgen med vattnet när det förångas?

Här har jag gjort experimentet med hjälp av vita tulpaner och röd karamellfärg.

I vår kurslitteratur så står det att växter vissnar utan vatten. Men hur dricker då tulpanen sitt röda vatten? Jo för att förstå hur vattnet transporteras i en växt kan det vara bra att tänka på vattenmolekylens polära egenskaper, polära ämnen dras till varandra. På insidan av växtens kärl finns det cellulosamolekyler som också är polära. Vi kan tänka oss stammen som ett rep där vattnet klättrar upp till bladen. Det som får vattnet att stiga upp i växten är dels pga avdunstningen av vattnet från bladen och även skillnader i koncentration av lösta ämnen, främst socker. När en vattenmolekyl avdunstar från bladet kommer en annan vattenmolekyl ta dess plats. Karamellfärgen kan inte avdunsta från växten och kommer därför att stanna kvar i bladet. Detta är ett enkelt och roligt sätt att visa för barn hur en växt dricker.